Visar inlägg från januari 2010.
28 januari 2010, kl 17:01 Skrivet av
Verkar som om mitt mående har gått till en varannan dags-variant.
Igår kändes det ganska så okej, sov en stund efter att sambon lämnat barnen på dagis, men sedan i snöstormen så åkte jag ner till MVC.. Hade några minuter på mig innan jag skulle vara där, så jag orkade gå in på HM och köpa lite behövliga mammakläder och en mascara. Prövade dock inte kläderna, utan testade dem hemma sedan. Orkade handla lite nödvändig mat på Ica och tog sedan bussen hemåt igen. Det var smockat med folk på bussen. Jag fick stå i mitten med stora magen i vädret och 2 påsar i vardera hand. Inte en enda person erbjöd sin plats. Jag var så trött! Kom äntligen fram till min hållplats och valde att gå till dagiset för det var dags för sambon att hämta barnen då.. Orkade inte bära kassarna uppför backen, utan de fick ligga i vagnen istället. Men det kändes rätt bra på kvällen ändå.. Lite trött men ändå bra i kroppen.
Idag så var det precis tvärtom. Var jättetrött redan när jag vaknade, gick sedan och lade mig efter 2 ½ timme och sov hårt i 1 ½ timme. Kände mig inte alls bra i kroppen och värre blev det sedan. Har haft ganska mycket yrsel av och till hela tiden och är så trött. En riktig olustkänsla i kroppen. Men sambon gick till jobbet ändå, så nu är man själv igen med barnen. Har nedräkning tills det är dags att lägga dem. Bara 2 timmar kvar till den magiska timmen.
Igår hos barnmosrkan så sa jag att jag vill bli igångsatt om ca en månad. För jag orkar inte vara gravid längre. Tror ju att mitt allmäntillständ orsakas av graviditeten. Hon bestämde att när vi ses om 2 veckor så ska hon boka in mig på ett tillväxtUL och även boka in mig på ett förlossningssamtal. Låter lovande. Mitt SF-mått ligger ju perfekt längs med den övrekurvan, så det verkar ju som om det är en ganska så stor unge i magen min.
Pratade även med min syrra igår som jobbar på SÖS-förlossning. Hon hade pratat lite om mig på jobbet, och de hade sagt att jag kan ju åka dit om inte annat för eventuell igångsättning, för de har ju gjort det tidigare på kvinnor i v 34-35 som inte har mått bra.. Låter riktigt lovande det med!! Så har jag tur så är det kanske bara 4 veckor kvar innan denna lilla bebis är ute och jag kanske kan börja må som mig själv igen!! :-D
Nu ska jag ta och göra iordning dagens middag till mig och tjejerna som består av blodpudding, bacon och morötter. (Hade ingen vitkål hemma).
26 januari 2010, kl 23:23 Skrivet av
Glömde skriva om min 3 ½-åring tidigare.. Svårt att veta hur mycket hon förstår av hur jag mår.. Hon vet att jag är sjuk, men det är svårt att greppa vad för sjuk jag är (Herregud, inte ens jag vet ju vad det är).. Idag så frågade hon om jag var frisk nu, men då sa jag att inte riktigt än. Då lade hon handen på min kind och sa; Men jag vill att du ska vara frisk nu mamma.
Hon är så rar! Vad jag älskar mina barn!
Jag svarade henne lite lätt att det vill jag också bli, men att det blir nog bra så fort bebisen har kommit från mammas mage. Och det höll hon med om, och så undrade hon senare vad för pyjamas som bebisen ska ha.. Haha.. så rara tankar.. :-)
Glömde även att skriva att jag blev sjukskriven fram till förlossningen. Träffade en läkare på MVC igår, och han sjukskrev mig. Men det kändes inte riktigt som om han verkligen lyssnade på mig ändå.. Jaja.. Hoppas bara att försäkringskassan godkänner sjukskrivningen.. Är ganska orolig för det. Blev även skickad till att ta blodprov igår också, så nu känns det inte som om jag är svårstucken i armen längre.. Märket hinner ju inte försvinna innan det är dags igen. Tur att jag inte är spruträdd av mig.
Igår skulle de kolla sköldkörteln igen, för det låg precis på gränsen tyckte den doktorn så han ville kolla den igen.. Och idag så var det om glutenintolerans som skulle kollas..
Jaja, det är ju bra att det kollas upp ordentligt.
Har även en busig tjej här hemma. I förrgår så kom Eviss till mig med en bläckpenna i handen och pratar sitt egendomliga språk och pekar bort från rummet och visar att jag ska komma med.. Jag frågar henne om hon har ritat och hon ser ganska så stolt ut.. Det visar sig att hon hade ritat på tapeten brevid badrumsdörren. Tack så mycket!
Tidigare idag innan jag började må dåligt så blev jag akut toanödig, säger till barnen att de ska leka fint inne på rummet för att jag skulle på toan, springer in i badrummet, lyfter toalocket, och ser att där ligger den halvfulla toarullen så fint i vattnet! FAAAN!! Tack Evissen igen!
Men hon hade ju rätt egentligen. Toapappret ska ju kastas i toaletten sedan ju. Min lilla busunge!
Jaja, NU ska jag sova!
26 januari 2010, kl 22:21 Skrivet av
Här så svänger det verkligen upp och ner.
I fredags så kändes det verkligen som om jag hade ett Halleluja-moment. Det var så lugnt och tyst här hemma medans barnen var på dagis. Jag sov så jag kände mig utvilad. Allt var toppen för jag kände mig nästan normal igen.
I lördags så var det precis tvärtom! Hade en riktigt låg känsla. Tokgrinade inne på toan i säkert 5 minuter för att jag inte mådde bra. I söndags var en bra dag. Vi gick ut med barnen och tittade i skogen efter spår där vi har sett rådjur gå tidigare, och då fanns rådjuren precis i närheten också. :-) Sedan så lekte vi i snön vid lekparken också, fast vi orkade bara vara ute i cirka en timme för sedan blev det för kallt.
Igår var en skitdag redan från det att jag vaknade. Det kändes i hela kroppen. Det slutade med att sambon fick vabba för att jag kände att jag orkar bara inte ta hand om barnen själv på kvällen.
Idag så började dagen ganska bra. Har varit till sjukhuset och lämnat mer blodprov (fick skjuts av snäll syster och hennes man fram och tillbaka) och sedan hem och sov i ca 1 ½ timme. Orkade till och med att gå till dagis för att hjälpa till att hämta barnen. Kände mig ganska glad att jag hade orkat vara ute så pass.
MEN så blev det bakslag här på kvällen. Blev så onaturligt trött vid middagstid och det bara snurrade i huvudet. Har haft mycket sammandragningar och även förvärkar. Ville bara gå och lägga mig, men sambon var ju tillbaka till jobbet, så det var ju bara att bita ihop och laga middag till barnen.
Nu sover dem, och det ska jag också göra. God natt!
22 januari 2010, kl 12:47 Skrivet av
Känner mig så mycket gladare och utvilad idag. Kan andas genom ena näsborren och snoret rinner inte från den andra. Vilken ljus och härlig dag!
Tjejerna är på dagis!!
Dock så blev jag lite orolig, för sambon berätta när han kom hem imorse efter att ha lämnat dem, att det var väldigt lite barn där idag, för magsjukan härjar på dagis! Shit, hade jag vetat det så hade jag nog velat ha tjejerna hemma ändå, för vi har väldigt dåligt immunförsvar just nu, så magsjukan vill jag INTE ha!! Men det är bara att vänta och se vad som händer. Håller tummarna på att allt ska gå bra.
Vet nästan inte vad jag ska hitta på nu, för det är så lugnt och tyst här hemma. :-)
21 januari 2010, kl 22:02 Skrivet av
Whatever you give a woman, she will make greater.
If you give her sperm, she'll give you a baby.
A house, she'll give you a home.
Groceries, she'll give you a meal.
A smile, she'll give you her heart.
She multiplies what is given to her.
So, if you give her any crap, be ready for a ton of shit.
21 januari 2010, kl 15:38 Skrivet av
Det går ALDRIG att försöka planera när man har barn.
Har tänkt hela veckan att när barnen går till dagis så ska jag försöka ta tag i mina uppgifter som jag har kvar till skolan. Sambon jobbar natt så jag skulle vara själv hela dagen.
Barnen har ju varit förkylda med feber av och till. Men i förrgår så tänkte jag att imorgon så ska åtminstone Matilda få gå på dagis för hon hade varit okej i 2 dagar. Under natten så började hon hosta, och i och med att hon har en ganska känslig hals, så tänkte jag att jaja.. då får hon vara hemma imorgon då också, bara för säkerhetsskull. Bättre med en extra dag hemma.. Igår så var det full fart på båda tjejerna och de var bara snoriga, annars helt okej. Så jag tänkte återigen att imorgon då jäklar är det dagis som gäller. För nu är jag själv dunderförkyld, så jag har verkligen inte haft någon ork på dagarna att ta hand om dem ordentligt.
Igår så blev tröttheten för övermäktig så vid 10 så tog jag ut Evelinas spjälsäng till vardagsrummet, satte ner båda tjejerna och satte igång Monsters Inc. som de inte hade sett förrut och somande själv på soffan och sov nästan hela filmen igenom. Behövligt!
Igår kväll var det som sagt full fart på dem igen och när jag vid midnatt tog tempen på dem bara för att kolla, så tänkte jag; Fan, det måste vara fel på min termometer!!! Tog 4 gånger på Evelina och hon hade som mest 35,6 grader! Matilda hade 35,9! Shit, de brukar inte ha så låga temperaturer!! Tänkte att jag har nog på tog för kallt i sovrummet och höjde värmen på elementet. Sedan under natten någon gång så vaknade jag till av att Matilda kramade om mig och sa; Jag tycker om dig mamma. Reagerade inte så mycket på det, men vet att jag tänkte atthon var väldigt varm.. När jag sedan vaknade till vid 5 så tog jag tempen igen på henne och då var den uppe i 38,3. Fan, då blir hon hemma idag också!!
Hade svårt att somna om igen så sista gången jag kollade på klockan så var den tio över 6. Minns inget mer förrän jag slår upp ögonen och i mörkret ser en helsvart mansiluett precis vid sängkanten. Skrek till högt!!! samtidigt som hjärnan registrerade att det bara var sambon som stod där. Matilda blev livrädd för att jag hade skrikit och hon vrålade för full hals helt vettskrämd. Detta gick ju bara på bara några sekunder och känns väldigt komiskt nu i efterhand.. För han hade smygigt in för att försöka väcka mig men inte barnen..
Idag har vi inte gjort ett skvatt. Matilda har varit feberfri än så länge och Evelina också, så jag hoppas verkligen att de kan gå till dagis imorgon. Men vi får se, allt hänger ju på hur natten blir.
19 januari 2010, kl 22:44 Skrivet av
Har varit hos doktorn igen idag för att gå igenom mina provsvar som jag tog förra veckan. Det visade sig att mitt B12-värde har fortsatt att sjunka sedan december. Så att det går inte att enbart behandla det med folsyratabletter som MVC sa, utan det behövs "rena" B12-tabletter till det.
Har jag "tur" så är det bristen på B12 som gör att jag mår som jag har mått. För det ger nästan samma symptom som "utbrändhet" (Nu blir det en himla massa ""-tecken!!
) gör. Dock så känns det som om det skulle vara lättare och enklare att fixa än om jag är utarbetad. Dock så är doktorn väldigt frågande till VARFÖR jag har fått denna brist, då det är flera års lagring i kroppen som har försvunnit och säkert under en lång tid.
Detta kan enigt honom bero på 2 saker, ett är att jag skulle vara glutenintolerant. Men det tror inte jag på, för att jag äter ganska mycket mat med mjöl i, så då borde jag ha reagerat starkare på det. Det andra är att det är fel på tunntarmen som ska (här använde han svåra medicinska termer) ta upp ämnet B12 från maten, men inte gör det. Detta kan man se genom gastroskopi, men att det är kanske inte det bästa att göra nu när jag är höggravid. Om det är glutenintelorens så kan man se det till 95% genom ett blodprov, så jag ska upp till lab igen för det någon gång..
MEN, nu ska jag äta mera tabletter! En intensivkur att börja med, dvs 4 tabletter dagligen i en månad och sedan gå ner till en tablett om dagen. Äter ju redan järntabletter och folsyratabletter samt antibiotikan som som tur var tar slut imorgon. Har jag otur så måste jag äta dessa nya tabletter varje dag resten av mitt liv. Men men..
Hoppas ändock att det ska vara detta som är bekymmret, för då kommer jag att må mycket bättre om någon månad!
Idag så har det annars inte varit så rolig förmiddag. Hade båda barnen hemma, då de har haft feber och förkylning. Har varit toktrött idag, så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Fick spykänslor för att jag var så trött. Sambon sov för att han hade jobbat natt, så han kunde jag inte väcka direkt heller för att själv sova. Nu mår den äldsta bättre så hon ska till dagis imorgon, men Eviss hade 38 i temp på kvällen igen, så hon får bli hemma. Själv så har jag börjat snora rejält, men hoppas att det lägger sig snart.
NU ska jag lägga mig.
Godnatt!
17 januari 2010, kl 16:53 Skrivet av
Igår så hade jag som sagt ganska mycket känningar i magen.. Tyckte ändå att jag tog det ganska så lugnt på eftermiddagen.. Bäddade rent i vår säng, men gjorde det S A K T A, så det tog nog ändå nästan en timme. Satt ner när jag tog på örngotten och har dra-på-lakan som också går fort, men ändock så kändes det mycket i magen.. Bytte sedan duschdraperi, matta och handdukar i badrummet så det känns ljust och fräscht där efter julens röda färger.. Ville egentligen byta gardiner i datarummet också, men avstod. Att det ska vara så svårt att sitta still!!
Idag så har jag inte haft så rolig dag heller.. Vaknade i hyfsad tid, men lyckades på något sätt att inte äta frukosten i tid, så blodsockret började sänkas. Åt då, men fick istället en motsatt effekt när det steg. Sambon hade gett sig iväg för att handla mat så jag var själv med tjejerna. Tarmarna började strula och jag fick spykänsla samt illamående.. Att jag inte lär mig! Fast jag brukar ju inte få sådana här känningar när blodsockret går UPP..?
Har bara tagit det superlugnt efter det. Men ändå nu när jag sitter här vid datorn så småmolar det i äggstockstrakten.. Väldigt störande.
Är lite sugen på någonting så jag funderar på att baka enkla kakor till efter middagen. Är lite trött och snurrig idag. Brist på motion och luft kanske? Imorgon så ska jag till MVC igen. Ska försöka åka själv med bussen. Eller ja, jag har inget val för vår bil håller på att gå sönder så den ska till verkstan imorgon.
16 januari 2010, kl 13:19 Skrivet av
Kände direkt när jag vaknade att det är en jobbigare dag idag. Är jättetrött och har lätt huvudvärk som stör.. Försökte gå till mataffären som ligger ca 20-25 minuter bort, men kom bara till dagiset halvvägs, innan jag vände då förvärkar gjorde ont.
Är hemma med minstingen för sambon fick gå vidare till affären med den äldsta tjejen. Ska vila nu medans Eviss vilar, för sedan så kommer min svägerska på middag idag. Blir nog trevligt, men egentligen är jag inte på humör.
15 januari 2010, kl 21:53 Skrivet av
Igår så ringde min doktor upp mig för att fråga hur det hade gått på förlossningen. Jag sa vad som hade hänt, att de tog blodprover samt urinprov. Urinen visade 2 + i äggvita samt röda och vita blodplättar. Inte bra. De tror att det är urinvägsinfektion och gav mig antibiotika. Dock så känner jag inte av Uvi någonting, så jag vet inte om det är det. Ett mer ordentligt besked kommer imorgon då det tar 4 dagar för odlingen att bli klar.
Annars så såg proverna bra ut tyckte dem. Min doktor blev inte alls nöjd med svaret, utan skickade mig idag till lab för att ta om proverna som jag tog för en månad sedan. Ska till honom på tisdag igen för att gå igenom svaren. Så vi får se vad som händer och sker..
Har börjat få många känningar av förvärkar nu, samt sammandragningar nästan konstant så fort jag står eller går.
I onsdags när jag hade varit på sjukhuset med min mamma så gick vi tillsammans till stan för jag hade tid på MVC. Hon följde med mig till H&M innan så jag äntligen kunde köpa byxor till Matilda. Första gången jag var på stan sedan 1:a advent, men det var bara barnbyxorna jag orkade titta på på H&M.
Idag fick jag ännu en vinst, för min egen del. Efter provtagningen på sjukhuset så gick jag sakta till stan för jag behövde köpa med mig lunch hem. Bestämde mig för att gå in på Indiska (som är i samma hus som mataffären) för att kolla på fönsterlampor. Det blir ju så mörkt i fönstrena hemma när man har tagit på julbelysningen, så jag ville ha något som lyser så fint. De hade "tag 2, betala för 1"-priser på sina lampor, så jag kom därifrån med 4 stycken. :-) Sedan så var det bara in fort på Konsum och köpa lunch och sedan bussen hem. Var helt slut på bussen, men stötte ihop med en vän när jag hade kklivit av, så det piggade upp lite. Vi pratade uppför hela backen och en stund utanför mitt hus, men så fort jag kom in i porten så kom tröttheten tillbaka med dunder och brak. Orkade knappt stå upp. Men det vill man ju inte visa när man har sällskap. Varför ska man jämt försöka visa en fasad av att man är en stark person??
Var helt slut som sagt när jag kom in, men åt lunchen. Hade tänkt vila, men kom på att det är bättre att jag byter gardiner innan barnen kommer hem, så de inte ser att jag klättrar på stolarna. Somande sedan i soffan framför barnprogrammen. Ska nog gå och sova snart också, för nu är jag trött igen.
Men är ändå glad över vinsten att ha orkat gå på stan själv en kort stund samt att ta bussen hem!! Plus att vi har nya lampor!!! :-)
12 januari 2010, kl 22:07 Skrivet av
Jag var till doktorn idag. Han var MYCKET orolig över mina prover som jag gjorde för en månad sedan. Han tyckte inte att det var okej att bara behandla med järntabletter och folsyratabletter som min BM hade sagt åt mig, för det var tydligen mycket dåliga svar på proverna.. Doktorn trodde alltså inte att det bara skulle handla om att jag är utarbetad som jag sa att jag trodde, för som han sa, en utarbetad person har ändå bra provsvar på det som de har kollat, utan det är något annat som ligger bakom.
Först ville han att jag skulle ta om proverna direkt imorgon bitti, och sedan komma tillbaka till honom på torsdag, men sedan så ringde han plötsligt till bakjouren på förlossningen och konsulterade med dem.. Han undrade om de ville vänta till imorgon med att ta prover, eller om det var mer akut..? Hjälp, tänkte jag då, är det SÅ allvarligt och bråttom???
Men nu bestämdes det att jag ska till förlossningen imorgon för provtagning och så får vi se vad som händer efter det.. Är lite nervös och orolig. Viktigt var för doktorn att jag skulle kontakta honom igen om jag inte fick klara svar på förlossningen, för han var inte bekväm med att bara låta detta passera. (Hans ord)
Blev sjukskriven månaden ut till att börja med. Hann inte ens fråga något om det innan han gav mig papprena.
Aja, jag får helt enkelt återkomma om vad som händer imorgon.
Kramelikram!
09 januari 2010, kl 00:05 Skrivet av
Funderade lite på det ena tidiga tecknet som var sömnstörning, och kände inte riktigt igen det tyckte jag.. Men plötsligt så mindes jag en sak! Herregud vad dum man får vara!!
I maj och juni förra året så gick jag hos en kurator på min vc, just för att jag hade så himla svårt att somna om nätterna!!! Det var som bortblåst ur mitt minne!
Annars så är det så där.. Var till skolan i tisdags för grupparbete inför en viktig exa/redovisning.. Det gick ganska bra att komma dit, var riktigt nervös och hade stressmage, så jag kom en halvtimme försent pga toabesök. Hela jag kände mig rätt skakis när jag väl var framme i skolan. Första gången som jag åkte buss själv någonstans på en månad. Gick bra ändå kändes det som och när sambon ringde 11:45 och kollade läget så sa jag att allt var bra och det var lugnt.. En kvart senare så ringer jag upp honom igen för då hade det bara tvärvänt på några minuter och jag var vid toan och grina. Mådde rent förjävligt! All ork bara hade försvunnit och känslan av hopplöshet och trötthet hade kommit samt darrningen i kroppen. Så han fick packa in barnen och komma och hämta mig.
Igår så var det redovisning i skolan. Sista dagen för mig. Skönt. Fick skjuts dit och det gick ganska så bra.. Fick en liten svajning men stod ut i några timmar. Fick sedan skjuts hemåt på luchrasten av en klasskamrat till vår lilla affär i området och jag handlade hem lunch. Kände mig jättenöjd att jag hade klarat halva dagen i skolan och även orkat gå hem från lilla affären! Ett stort framsteg!!! Var verkligen så nöjd!!
Idag så fick jag ett ordentligt bakslag istället. Kände en enorm stressvåg i mig för att sambon skulle iväg och behövde duscha först,och det blev inte bättre av att höra barnens glada snabba pladder runt mig medans deras lunch skulle göras iordning, utan det bara ökade på känslan i bröstet, så till slut så brast det och jag stod och grinade i köket .. Visade dock inte barnen det, utan de hade hunnit in i sitt lekrum igen..
Det lättade senare efter ett tag, så jag gick ut en sväng runt 4 med familjen och åkte pulka, men det var så kallt så vi var bara ute en halvtimme på ungefär.
Hoppas på att morgondagen ska vara lättare, för då fyller systeryster år och vi ska dit på fika.
Nu ska jag gå och ta minstingen som vaknade.
Hej hopp!
06 januari 2010, kl 20:27 Skrivet av
Vad svårt det är att inse vad som är faktiskt fel på en själv. Vad som är orsaken och inte bara försöka bortförklara symptomerna. Läste detta på FASS.SE idag och insåg att; shit, allt detta är att beskriva mig och min situation just nu! Det är ju detta som min mamma och en sköterska sa till mig redan på dag 1, men som jag inte ville acceptera, jag ska alltid ha bortförklaringar.
Akutfas (”går i väggen”) vilket ofta sker relativt plötsligt och ibland med dramatiska symtom. När de akuta symtomen klingat av, övergår tillståndet ofta i en
Återhämtningsfas med ibland kvardröjande symtom och uttalad stressintolerans. Symtombilden omfattar ofta både fysisk- och psykisk svår trötthet, sömnrubbning, motivationslöshet, nedstämdhet, ångest och neurokognitiva besvär t ex minnesproblem, koncentrations- och uppmärksamhetsstörning samt störd funktion i målinriktat beteende. Detta är en utåtriktad störning med mycket låg prestationsnivå, svårigheter med planering, översikt, att förstå komplexa situationer, sänkt energi.
Tidiga tecken i övrigt är sömnstörning, ”bråttomkänsla”, huvudvärk och även annan värk, tryck över bröstet, yrsel, känslomässig obalans och olust inför krav, försämrad bedömningsförmåga och minskat socialt umgänge.
Ja, vad ska man säga..?
04 januari 2010, kl 00:39 Skrivet av
Ja, nu är det ett nytt år! Så skönt!!!
Det betyder en ny start och några steg närmre babyns födelse! Har STOR nedräkning just nu. Är idag (måndag) i v 27+6, dvs sista dagen i v 28, så på tisdag går jag in i v 29. Det är 84 dagar kvar till BF.
Jag hoppas på att detta år kommer att bli lite lättare för mig, både hälsomässigt och kilomässigt. :-) Denna graviditet har inte varit rolig. Har nu fått stressmage verkar det som, den sätter fart så fort jag ens funderar på att försöka hitta på något utanför hemmet. Yrsel och enorm trötthet är också kvar. Idag fick jag jättejobbigt med andningen, men min mor sa att det kunde ha med blodtrycksfall att göra, för det kom bara så fort jag stod upp. Satte jag mig ner så lättade det efter en stund.. Åh, vad jag längtar tills babyn är ute!
Har varit väldigt instängd de senaste 7 veckorna. Har inte vågat eller orkat åka någonstans direkt. Har varit och storhandlat 2 gånger under dessa 7 veckor. Försökte förklara för sambon igår hur jag mår, för han tycker att det här med stressmage var väl inget jag kunde ha fått.. Det slutade med att jag tokgrina när jag förskte förklara HUR det känns och hur det har varit de senaste veckorna. Ett rent helvete faktiskt! Att hemma känner jag mig lugn och trygg, för att jag vet att jag kan vila när jag vill, det är bara att avbryta det jag sysslar med och gå och sätta mig, men det fungerar inte så när man är ute.. Är jätterädd för att vara nära att svimma, som det blev i december de få gånger jag var ute.. Att missa hela julhandeln och rean känns ytligt men jättejobbigt, för jag älskar ju det! Har inte varit på stan en enda gång sedan jag blev dålig den 1:a advent! Har bara inte orkat det. Blir helt utmattad bara jag tänker på det.
Har försökt vara ute lite med barnen nu när vi har varit hemma allihopa, men jag orkar som mest 1 timme, sedan måste jag in och vila. Ska bli skönt nästa vinter, när man förhoppningsvis är lite mindre och smidigare, så att jag kan vara med och leka mer med barnen. Det är inte det lättaste just nu att komma upp ur pulkan nu för tiden. Det är en stor mage som tar emot enormt i en alldeles för tajt jacka. :-D
Annars så hade vi det ganska så trevligt under nyår. Vi var hemma och åt tacos. Det brukar vi väldigt sällan göra, så det kändes festligt. Sedan så kom min svägerska med sin goda vän över och vi spelade spel, och jag vann bland annat i Maxi Yatzy! (Jag brukar bara förlora med tärningar så jag var skitnöjd!!!) och åt chips och ostbågar. Vi hade en trevlig utsikt över fyrverkerierna vid tolvslaget också. Mycket trevlig afton var det. :-)
Nej nu är det dags att hoppa i sängen. Börjar bli väldigt trött och det tar ju inte barnen hänsyn till imorgon bitti. :-)
Tack och godnatt!
![s_t_lever[1].jpg](http://ss11i01.stream.ip-only.net/images/blog/images/entries/70/98/99/65979/28feaa3830b09b2e "s_t_lever[1].jpg")
![s_t_rakor[1].jpg](http://ss11i01.stream.ip-only.net/images/blog/images/entries/70/98/99/65979/2335dac08b857214 "s_t_rakor[1].jpg")
Jag känner mig inte så gammal. Jag vet ju inte ens vad jag vill jobba med "när jag blir stor"! Mycket att fundera på egentligen, men det har jag inte riktigt tid med, för jag måste hinna leva mitt liv däremellan. 
Hon står på knäna och gungar, försöker vrida sig till sittandes, och säger babababa.. och gör pruttljud med munnen. Dock så har hon varit sjuk i några dagar nu. Hon har fått nässelutslag som troligtvis är av något virus. Men läskigt har det sett ut med stora rodnader med nästan vitt upphöjning i mitten. Detta har flyttats runt på kroppen, men *peppar peppar* nu verkar det ha lugnat ned sig..
